Sista inlägget

Nu gör jag det. Jag har tänkt på det så många gånger, och äntligen får jag tummen ur. Det kanske inte blir så långt som jag tänkt mig, det kanske inte blir så bra som jag tänkt mig. Och tyvärr kommer jag inte alls att få med allt som hänt det senaste. Men nu skriver jag sista inlägget i denna blogg.


Jag önskar att jag kunde skriva som Alex Shulman, att Douglas inte själv valt ett liv i rampljus, att det är dags att avsluta bloggen nu då han börjar bli en lite människa och inte bara en lite bäbis som bajsar och äter. Men tyvärr, nedläggningen av bloggen beror helt på lathet. Sen e klart att jag får ju inte betalt för detta heller. Jag hoppas att ni har tyckt att det har varit roligt att läsa. Och jag hoppas också att jag, Linus och framför allt Douglas kommer att tycka det är roligt att läsa det jag skrivit sen.


Jag hade faktiskt tänkt att sluta skriva då jag skulle börja jobba igen, och det kommer ju att ske ganska snart. Jag ser fram emot att börja jobba. Jag trodde att jag ville vara hemmafru om ekonomin tilllät, men nej, jag har ångrat mig. Inte för att det inte har varit en underbar tid, för det har det, men snart e det dags att använda hjärnan lite igen, umgås med vuxna människor på dagarna, äta lunch utan att få köttfärssås i ansiktet och gå på toa själv.


Sen tar Linus vid, i början av oktober och är lite pappaledig, och i november börjar Douglas på dagis! Spännande! Jag trodde inte att jag skulle känna att han skulle vara redo för det, men nu är jag ganska övertygad att han kommer vara det.


Som sagt, lilla killen som nyss låg vid mitt bröst och ammade med slutna ögon har blivit stor! Han går................ja nästan springer fram. Han äter äpple. Han säger Vov-vov då han ser en hund. Han äter själv med sked (ok allt hamnar inte i munnen men ändå). Han har stark vilja och låter oss veta vad han vill, genom att peka på det. Han älskar att bada, i både hav, sjö och badkar. Han älskar att vara ute! Han blir ganska lätt rastlös då man är inne. Han tycker det är ok nu att åka bil. Han stannar upp med det han gör och kollar om det kommer en bil förbi lekparken. Hans hår har blivit långt och nästan krullar sig i nacken. Han gillar andra barn, även fast han kan vara lite hårdhänt mot dom. Han har 5 fina tänder och fler på gång. Han är en egen liten person, han är underbar och han är vår son.


Här kommer några blider sen sist. Håll till godo:

Jag och Douglas utanför kiosken i Gårsa Brygga en vacker sommardag!

Aramis, Aramis mormor Karin och Douglas på Aramis 2-års kalas i Åsa.

Vi skulle till standen, så Douglas borde varit glad tycker man.

Flygande i himelen blå.

Lek i sanden i Gårda Brygga.

Dougals fyller 1-år! Här öppnar han sitt första paket på morgonen.

Tårta! Med hallon som plockades i regnet tidigare på dagen.

Mamma får hjälpa till att blåsa ut ljuset.

Hemma i Stockholm. Douglas vattnar jordgubbarna.

Douglas är ute och går med sina bilar. Denna bilden tycker jag bara är så mycket DOUGLAS!!!

Sicken blås..................

Måste bara berätta om i morse.

Jag och Douglas låg i sängen och drog oss lite. Han börjar krypa lite på mig och får syn på att mitt linne åkt upp och visar magen. Med all kraft böjer han sig ner med ansiktet mot magen och blåser med öppen mun mitt över naveln så det uppstår värsta "pruttljudet". Gud vad jag skrattade. Han upprepade det minst 5 ggr

Undra vad han läst sig det ifrån....................:)

Douglas i Åsa

Nu e jag och Douglas nere i Åsa. Härligt!

Vi kom igår. Efter en lång bilresa var vi äntligen framme. Douglas blev serverad en persika från växthuset! Han tyckte det var himla gott. eftersom endast en var mogen ville jag själv smaka en bit från hans fat. Men när han fick syn på det så stoppade han in fingrarna i min mun för att ta tillbaka biten. Snacka om åpen..............

Det var lite svårt för honom att somna igår. Så mycket nya intryck, och nytt ställe. Från bilen satt han och kollade på bilar och lastbilar som vi körde förbi, å han peka å så "dä". På lunchstället i Ulrisehamn var det massa fåglar som blev föremål för hans intresse, pekandes, va det "dä, "dä". Imorse då han fått vlling och somnat om pekade han med fingret och sa tydligt "dä". Trodde först att han drömt. men då "dät" gick över i snarkning förstod jag att han pratat i sömnen. Undrar om det är vanligt för en så lite kille.

För han börjar bli en liten kille, och inte en bäbis längre. Han kan nästan gå. Han har faktiskt tagit några staplande steg.

Nu ska jag smyga in i rummet och gå och lägga mig, och hoppas att jag får sova en stund. För imorgon väntar det nya äventyr. Vi ska till stsnden, och då douglas är med är jag garanterad att jag aldrig får tråkigt och att det ständigt händer nya saker!

Douglas första midsommar!

Vi har haft en underbar midsommaehelg uppe i Kilafors!

Douglas trivdes bra. Kommer inte på något kul att skriva just nu så jag lägger in lite bilder:

På onsdagen när vi kom upp............nakenfisen :)

Midsommaraftons förmiddag. Douglas har fortfarande pjamas på sig!

Mor & son - midsommarfina. Å fin midsommarstång me.

Douglas badar i valpoolen han fått av farfar. Jag fick va med också :)

Min prins och kung - fråga är vem som e vem? Tobbe fyllde år på midsommardagen, varpå dessa fina kronor.

Douglas "badar" i sjön för första gången. Kompisen Elise e med. Å Bea och jag förståss.

Douglas CV

Douglas Gustav Simon Moberg

09-09-29-1991

Född i Varberg, tillbringat de första 9 månaderna i livet i Solna, numera bosatt i Hagbyhöjden, Åkersberga.

Är en kille på snart 11 månader som älskar livet och vad det har att erbjuda. På fritiden sitter jag sällan stilla. Ni finner mig säkras bitandes i någons tå eller draende i en sladd. Jag älskar att vara utomhus och sanslådan är en favoritplats.

Positiva sidor:

*Social och kontaktsöknade

*Sinne för detaljer

*Gillar att ha många bollar i lunften

*Ger nästan alltid 110%

*Tycker att nya utmaningar är livets sötma!
*Slutför oftast saker jag påbörjat - ger inte upp

*Uppfinningsrik

*Lättlärd

Negativa sidor:

*Kan ibland vara lite otålig

*Kan ha svårt att lyssna på andra

*Blir lätt lite arg då jag inte får som jag vill

För referenser kontakta min mamma (obs ring gärna några gånger, då hon kan ge en liten olika bild av mig beroende hur dagen varit............)

Kul på Lekiz

Idag har vi varit på Lekiz, en innomhuslekpark. Hade inga större förväntningar. Cecilia och hennes Vincent, som bor i området hängde på. Douglas tyckte att det va såååååååå kul!!!! Han fick krypa runt, klättra och härja!

Mötte en lite äldre kille i tunneln nedan. Först kröp han fram till honom så att det bara var ca 5 cm mellan deras ögon, när han stirrat en stung började han skratta och jaga honom.

Perfekt ställe för Douglas det här.........när vi gick hem tog det inte många sekunder innan han somnade i vagnen och nu ligger han där ute och sussar söt.

Låter bilderna nedan tala för sig själv:

Mammafika

Igår var det dags för min tredje "mammafika" för vår del, här på Hagbyhöjden. Varje onsdag klockan 10 samlas 10-20 mammor (ja igår va det faktiskt en pappa med, men han va inte kvar så länge) för att fika, gå husesyn hos varandra och skvallra lite.

Det är inte så noga om man inte vet vart man ska, om man går ut en stund innan 10 så är det bara att följa barnvagnskaravanen som alla ska till samma hus. Alla försöker få sina bäbisar att sova, så man i lugn och ro kan fika sen.

Igår bjöds det på nybakat bröd och tre olika nybakade kakor och munkar eller som man kanske säger här i Stockholm - cocostoppar)! Oerhört gott, och jag åt fast än jag egentligen inte borde........

Jag ska ha första fikat efter "sommaruppehållet" och det är ju inte annat än att man får lite prestationsångest. För bakas borde det, både bröd och nån kaka - helst från Leila bakar - kokbok. Hur ska man hinna med det, samtidigt som man ska duka, ställa fram fina blommor, städa hemma och koka kaffe, och jag glömde nästan ta hand om min livliga son.

Det är jättekul att få vara med och prata med andra i området, men det är också lite svårt att sitta lungt och fika. Douglas sover nämligen aldrig under dessa fikaträffar...han kryper runt och plockar blommor, drar i fötter, äter grus, pillar andra barn i ögonen, kryper ner för trappor...........med andra ord får jag hålla koll på honom mest hela tiden.

De flesta som är med på dessa träffarna har 2,3 eller 4 barn. Kanske är det därför det inte är så mycket fokus på barnen utan mest på fikat och pratet (som oftast inte rör barnen). Jag tänkte dock blåsa upp en pool med lite vatten till barnen när vi e här. Tror ni att det kan gå hem?

Vi får väl se om jag själv sitter där och fikar vant om några år med 3 eller 4 barn och pratar öppet och skvallrar medan barnet/barnen sover lugnt.............men ett tag till håller jag nog lite låg profil. Bör dock börja förbereda snart för fikat här.................man vill ju gärna imponera!

Dä

Dä, Douglas första "riktiga" ord. Betyder alltså där. Han pekar på något och tittar på en och säger tydligt dä. Ja eller hur tydligt man nu kan säga ett ord som inte finns :). I vilket fall som helst så läste jag idag en så där babybok som vi har till Douglas där vi skriver ner olika datum och vad som hänt. Där skrev vi att Douglas först ord va Pappa, tätt följt av mamma redan då han var 7 månader. Men så här i efterhand får jag nog, tråkigt nog, korrigera till dä, då han inte riktigt visste vad han så då han stavade pa-pa och ma-ma för några månader sedan. Nu har Douglas fått tag i sladden till datorn så jag måste gå. Ska försöka skriva lite senare om mammafikat igår.

Sällskapssjuk

Idag vaknade jag och Douglas utan några planer och kände oss väldigt sällskapssjuka. Messade både grannen och en annan tjej i området för att höra om de ville hitta på något, men de va upptagna med jobb...........hm, tycker de inte att vara mammalediga är jobbigt nog?

Gick till lekparken, men det va ingen annan där :( Tog en promenad och kollade på hästarna och korna i hagen.

Va sugen på en latte.............men visste inte vart jag kunde köpa någon.

Kände att jag saknade Solna. Nära till caféer, latte å lunch. (kan ju dock säga att jag sparat en del pengar sen jag flyttade hit då jag både fikar och äter hemma, eller ibland hos nån annan)

Efter lunch tog sällskapsbegäret över och jag åkte till öppna förskolan. Fast än det bara va vi där var det trevligt, dock va det säsongsavslutning imorgon. Synd.......

Imorgon måste jag se till att köpa lite fikabröd så att jag kan bjuda över nån på fika. Igentligen försöker jag att inte äta så mycket kakor och sådant, men står det mellan att vara ensam eller tjock.........väljer jag nog lite tjock, iallefall just nu.

Förlåt alla "gamla" föräldrar

Tänk så många gånger som jag har kollat lite snett på en del föräldrar när de hanterat sina barn och tänkt; Varför gör de så? Så tänker inte jag göra när jag blir förälder. Nu när jag själv är förälder har jag fått svar på många av dessa frågor och det kommer ska mycket till innan jag dömer en annan förälder igen.

Döm själva men det händer att jag:

Låter Douglas ligga och skrika i vagnen utan att jag tar upp honom......
Låter han leka med min plånbok, nycklar, telefon........
Byter blöja i offentliga miljöer........
Inte får tyst på honom på något café eller tåg....
Låter han äta kex eller bröd i mängder så att han är tyst och sitter stilla.........

Jag e stolt

Kom nyss hem från en studentmottagning i Vällingby. Jag och Douglas va där själva för Linus är på Kickoff med jobbet. Jag körde, Douglas åkte med. Nu kanske inte det låter så märkvärdigt, men det är det. Jag tycker nämligen det är lite jobbigt att köra bil, dels när det är mycket trafik, och dels när jag inte vet vart jag ska. Att det även var första gången (ok, andra, men första gången var inte så lång väg och så var det bara landsväg så det räknas knappt) gjorde ju inte saken mindre nervös.

Jag planerade allt i minsta detalj. Skulle åka dit när han sov sin eftermiddagslur och hem när det var dax att sova natt. Jag planerade in hans sovtider redan från i morse så det skulle passa med bilturen. Jag kollade på hitta.se efter vägbeskrivning, frågade Pappa, frågade Janne OCH installerade en kvinna som pratade på GPSén på telefonen. Kanske lite överdrivet, men va sjutton.

I vilket fall så gick det hur bra som helst, så ingen rolig eller tokig historia här. Han somnade där bak efter 5 minuter, jag hittade dit direkt. På hemvägen somnade han efter 10 min och nu har jag lyft över honom i sin egen säng :)

När jag kom hem gick jag ut på altanen. Jag tänkte; "Vilken underbar kväll. Vilken underbar altan. Å vad vacker skogen är. Å vad stolt jag kan va att jag åkte idag. Nu går jag in och bloggar och berättar om det, tar lite turkisk yoghurt med honung sen lägger jag mig och läser min nya bok." Chick lit såklart!

Äntligen sommar!

På grönbete!

Kör sin fina bil utanför huset.

Ostmacka på altanen (ja, jag har snott med mig en extra haklapp från IKEA, bör jag skämmas lite kanske?)

Picknick i Vasaparken. Denna cykel roade Douglas länge............

Här trivs jag bra

Douglas berättar om livet på Hagbyhöjden:

Hej alla fans! Som ni säkert har hört har jag, mamma och pappa flyttat till Hagbyhöjden. Här trivs jag fin fint! Låt mig berätta lite om hur det e här. Det ligger massa hus här och i nästan alla hus bor det andra barn. Våra grannar heter Moa och Olle, de e lite äldre än mig så vi har inte börjat att leka ännu. Den andra grannen heter Elias, å han e lite trist för han e så liten så han kryper inte runt ännu..........vi har redan varit där och fikat dock, jag och mamma. Mitt över bor det också en liten kille, fast jag kommer inte ihåg vad han hette. Å två hus bort bor det en liten kille som heter Love.........fast han har jag inte träffat ännu. Ni förstår ju att jag kommer att roa mig själv här om några år så att mamma och pappa kan sitta på altanen och grilla i lugn och ro...........

Sen finns det en lekplats, men gunga och sandlåda och allt, å en stor rutschkana, men mamma säger att jag inte får åka i den ännu :(

Å jag har ett eget rum! Det e stort, dock lite mindre än mamma och pappa, fast mitt ligger bättre till och har större fönster, så jag har nog dragit vinstlotten trots allt. Jag bor i mitt rum själv, det e skönt att slippa störas av mamma och pappa faktiskt.

Det e så härligt stort här, det e nice, jag visade att jag gillade det genom att lägga mig och "simma" på golvet......då skrattade mamma. Sen så får jag vara ute så mycket. Nu buar jag runt på vår altan. Å så finns det så mycket lådor å grejer, jag hjälper mamma och pappa att packa upp.

Imorgon kommer Oscar och hans mamma Linda och hälsar på, det ska bli kul. Sen på onsdag har mamma sagt att vi ska på fika hos grannen, och då kommer det typ 10-15 barn och deras mammor. Det är ingen av dom barnen som börjat dagis ännu, utan de e hemma i Hagbyhöjden å myser, som jag.

9 timmars sömn

Nu va det ett tag sedan sist. Kommer på massa blogginlägg på dagarna, men orkar inte alltid få ner dom på datorn..........

Just nu bor vi i Årsta hon Linus mamma och hennes man. Douglas älskar ytorna och håller just nu på att traska fram med sin gåvagn, med ett stort leende på läpparna. Han blir stadigare och stadigare.............några gånger har han släppt taget och stått själv, men bara för någon sekund, sen blir han förvånad och sätter sig ner.

Vi bor i Årsta i väntan på att få flytta in i vårt nya hus, detta sker nästa tisdag - härligt!!!

Har en del att berätta om sedan sist, men Linus väntar på dator för att kolla upp något smarrigt resept till kvällens middag och nu står Douglas och drar i min klänning, så det får bli en snabb berättelse.

Låt mig berätta om natten jag sov 9 timmar. Det va möhippa, kul, kul. Jag packade väskan och pussade mina två pojkar hejdå innan jag begav mig iväg in mot stan i lördags morse. Här skulle det festas å ha kul hela dagen, å natten? Vi dansade pole dance, åt go lunch och begav oss till Härjarö, ett mysigt ställe 3 mil utanför Enköping. Där va det 3 kamp, matlagning och fest!!! Det va helkul men framåt 23-tiden blev Linda (bruden) trött, inte så konstigt då hon också e småbarnsmamma och fick första shotten klockan 9:30 på morgonen. De andra tyckte hon borde fortsätta, men vid 23:30, sa jag, "låt henne sova, hon har ju faktiskt hållt i gång hela dagen". Efter bara en 10 minuter, utsäktade jag mig med "jag har inte sovit en hel natt på över 9 månader, så jag tror jag också går och lägger mig". Sen fick jag mina efterlängtade 9 timmar i sträck! De timmar som min kropp tidigare behövde för att känna sig utvilade, men som idag bara kan ses som ren lyx.

På återseende mina vänner!!

Somnade sittandes

Jag är lite sjuk, och därför väldigt trött. Gick in då det var dags för Douglas eftermiddags sovning för att själv få sova lite. Fem över två la jag ner honom i sin säng och la mig själv i min egen. Låtsades sova med Douglas stod och greja och kom inte till ro. La honom bredvid mig och låtsades sova igen. Först klappade han lite på mig och pillade på mina fingrad, då han inte fick någon reaktion blev han våldsammare och drog mig i håret och petade i min näsa, när jag då öppnade ögonen så klappade han händerna som för att säga; "ha, ha jag lyckades". Det va lite svårt att inte dra på mungiporna då. Sen skulle det fortsättas att klappa händerna, ställa sig upp.........ja göra allt annat än att sova...........och jag som va så trött. Men så, tjugo i tre, medan han satt och pillade på min ring föll han ner med ansiktet i min mage och somnade så, sittandes. Så somnade jag med - länge - äntligen!

Han kan...............

Wow vad Douglas lär sig nya grejer hela tiden! I lördags lärde han sig dricka ur pipmugg. I söndags lärde han sig klappa händerna och i måndags lärde han sig gå med gåvagnen alldeles själv. (Fortsätter det såhär så kan han väl köra bil innan han fyller 3 år )Jag e så stolt :)

Mammarehab

Jag skulle behöva gå på mammarehab. Åka iväg en vecka.........inlåst på ett ställe utan kontakt med omvärlden. Bara sova, simma i en pool, sköta om sin kropp och äta saaaaaaaaakta, gå på toa saaaaakta........hmmmmmmm det vore nått!!!

Slutat amma

Kom just på att jag inte skrivit här att jag slutat amma. För ca 2 veckor sedan, då Douglas var 8,5 månad då var det dags. Det va lite sorgligt får man säga. Jag har ju verkligen gillat att amma, för inte tal om Douglas. Men nu som sagt är det över. Douglas äter både gröt och välling på kvällen.

Vi var ute och firade lite, att jag slutat amma. Drack drink (det va ju 1,5 år sedan). Tyvärr va den inte så god, men det va en väldigt trevlig kväll ändå, å det va härligt att få känna lite berusning igen :)

Nä, nu är det dags att stänga av datorn och duka fram lite frukost. Mamma och pappa är här, solen skiner och vi ska åka och titta på vårat hus - kommer att bli en härlig dag!

4,22; 4,12

4,22; 4,12........ni kanske tror att dessa siffrorna är antal meter för ett längdhopp eller något sådant. Nejdå det är klockslag då Douglas valde att vakna (och inte somna om) under fredag och lördagen. Så tidigt har inte solen gått upp, vardagsrummet är lite kallt och mörkt. Kollar man ut genom fönster ser man inte en kotte, alla sover nämligen. Hela kroppen skriker SOVA, men Douglas skriker, nej mamma vaken med mig, underhåll mig, mata mig, byt min blöja - älska mig!

Oegoistisk

Min mamma är otroligt oegoistisk. Nu när jag själv blivit mamma kan jag förstå hur hon blivit sådan. Det där med att vara förälder gör en väldigt oegoistisk. Idag finns det liksom inte utrymme att sätta sig själv i främsta rummet, nä det är allt Douglas som kommer först.

Ska vi "gå på toa" är det Douglas blöja som byts innan jag kissar.
Somnar Douglas i vagnen då det ösregnar och vi nästan är hemma, går jag en promenad i regnet så att han får sova.
Delar vi en avokado, är det jag som tar bruna halvan.
Ska vi äta, är det Douglas jag matar först.
Har jag ont i ryggen,m en Douglas vill bli upplyft, ja då lyfter jag upp honom ändå.
Vill vi gå bort en kväll, men inte rubba Douglas rutiner, ja då stannar vi hemma.
Ser att jag behöver klippa mig, men Douglas behöver ny jacka- ja kan ni gissa, då får Douglas en nya jacka.

Å middagen va god!

Han sover.........

Han har sovit i 1 timme och 15 min nu................nice. Jag har hunnit duscha, plocka ut ur diskmaskinen, lägga in en tvätt, klä på mig, plocka lite, druckit en kopp kaffe, facebookat, bokat tid på BVC i Åkersberga, bokat tid med en som ska köpa vårt "snuggelnest, kollat mailen...........å nu börjar jag nästan bli lite rastlös......

Fast så fort han vaknar vet jag att det inte blir en lugn stund till på hela dagen. Jag och Lotte funderar på att gå till kyrkan idag på lite babyfika och lek. Öppna förskolan e nämligen stängd idag. Fast Douglas e lite förkyld så jag vet inte om andra mammor i kyrkan misstycker........ Sen ska vi till banken idag, å handla mat, å kanske städa lite till. Imorgon kommer mamma och pappa, mysigt!

Vad ska ni göra idag?

Glädjespridaren

Det är så roligt att se hur olika folk reagerar på små barn som stirrar, skrattar eller så åt en. Idag på bussen så rynkade Douglas på näsan och liksom fnös (ser nästan ut lite som en hund) mot en medpassagerare, gång på gång. Tanten hade "stoneface". Igår satt en gammalt par i huvudentrén på Karolinska. De såg riktigt sura ut. Tanten hade liksom åldrats med mungiporna nere. Jag bestämde mig att jag skulle få henne att le, och jag tog naturligtvis Douglas till hjälp. Han är kittlig så efter lite kill i armhålan började han skratta sig underbara gurglande skratt. Å hör och häpna mungiporna gick att dra på..............:)

Idag har han träffat både sin farfar och farmor. På kortet ovan sprider han lite glädje till farmor.

Dagisdjungeln

Sitter nu och googlar på dagis, eller förlåt förskolor för Douglas. Det e inte så lätt. Har helt klart hittat ett första alternativ - ett föräldrakooperativ med ur och skur pedagogik som ligger i området. Men det e kö, lång kö!!! Föreståndaren sa att vi garanterat kan få en plats nästa augusti. Nästa augusti............det är ju nästan 1,5 år tills dess. Hmm funderar på en dagmamma så länge. Men svårt att veta vilka som kan va bra. Tyvärr verkar det inte finnas någon dagmamma i Hagbyhöjden där vi ska bo dock. Lite jobbig att åka kommunalt och lämna på dagis, förlåt förskola.

Nä nu måste jag plocka in disken, tvätten och klä på mig innan Douglas vaknar. Sen blir det nog lekparken eftersom solen skiner. Hoppas Lotte och Filippa vill hänga på...............och kanske Daniel och Elise. Vi hörs!

Fredagsmys!

Har haft en mysig fredag! Jag å Lotte + Douglas och Filippa förstås, har varit och badat. Douglas gillar att bada. Fast när han kissade i omklädningsrummet och kisset han rinna typ 3 meter innan jag fick tag i papper va det lite jobbigt :)

Sen mötte vi Daniel och Elise me. Vi gick till lekparken en stund och då fick vi testa så att Douglas nya kläder funkade. De funkade utmärkt. Visst e han fin? Och visst ser han större ut i byxor och jacka?
Linus kom hem tidigt från jobbet och busade med Douglas!

Efter 1 portion gröt och en hel del välling och massa bus i sängen, somnade han plötsligt lite hur som helst :)

Nu ska vi dricka kaffe, äta choklad och kolla på film - mmm - fredagsmys!

Jag har tydligen dansat rysk balett idag...........

Phu.....det har varit en fullspäckad dag idag och Douglas har just somnat. Har varit i stan och hängt med Linda och hennes söta Wilda. Först var vi på dansmuseet på babyrytmik, låt mig berätta mer om det sen...

Sen gick vi till moderna museet och åt lunch. Linus frågade nyss vad för utställning det va på moderna, men vad vet jag, vi va där för att äta. Sen när vi va klara skulle bebisarna sova, och då ville man ju inte vara inne. Nej vi drog till Kungsträdgården och tog en glass i solen. Det e inte lätt hålla sig från godsaker då solen strålar och glassen lockar....

Efter det blev det en tur i lite affärer samt en fika till..............

Jo, babyrytmiken på dansmuseet. Douglas hade just vaknat och var lite småskeptisk från början. Damen (eller säger man tjejen, ja hon va väll en 45 kanske) hade en gitarr och va väldigt klämkäck. Vet ju att det ska va mysigt och gulligt det där med babysång, men det kan lätt bli lite för mycket. Allt e ju så himla pluttig nuttigt, och visst kan det vara kul om barnen förstår, men det gör de ju inte riktigt ännu..........

Men vi körde hela repertoaren, sjöng om dom små tårna, förlåt ärtorna, blåste bäbisarna på magen, osv. Sen skulle vi dansa rysk balett, hon som höll i det tyckte vi va jätteduktiga, ja det va ju inte så svårt. I slutet satt vi i en ring och sjöng från ett litet häfte med sånger som "sångdamen" skrivit. Douglas tyckte att häftet var roligast och lekte och bet lite på det. I slutet så fick vi veta ett hennes skriva kostade 150 kr och häftet 30, oj, tur att Douglas inte bet sönder det helt.

Nä det blir nog ingen mer babyrytmik, det är inte riktigt min grej. Kanske blir det dock någon sångstund på öppna förskolan, det är inte riktigt lika puttig nutting, och så kostar det inte 70 kr.

Lite bilder....

Lägger in lite fina bilder med bildtext när jag ändå håller på!

En bytta på huvudet :)

Bus med Morfar.

Morfar gungar Douglas i en korg hemma i köket i Åsa över påsk.

Han är på jakt efter sladdarna hemma i vårt vardagsrum, som vanligt.

Lek i lekhörnan på trädgårdsmässan förra fredagen. Jag och Lotte var där för att finna inspiration då man snart ska bli trädgårdsägare!

En härlig dag!

Det har varit en bra dag idag. Ja, varför skulle det inte ha varit det, solen skiner och jag är mammaledig.

Gick ut efter lunch och tog en latte och köpte en jacka till Douglas, på second hand, fast den var ny.

Sen träffade vi Lotte och Filippa och gick till lekparken i Sundbyberg. Där mötte vi upp Daniel och Elise me! Douglas hade skor på sig för typ första gången, det tyckte han väl va sådär. Men att gunga tyckte han var roligt - han skrattade högt.

Sandlådan va också ganska kul.

Lek i lådan med polarna!

Vi han också med en fika och lite mer lek. På vägen hem somnade både Douglas och Filippa, när vi gick förbi "Gröna stugan" satt folk och drack öl i solen. "Det hade ju inte varit dumt" sa vi men tänkte ändå fortsätta hemåt, men då kom vi på andra tankar. Varför inte, vi har ju pratat om ett glas vin eller öl i solen, så varför inte passa på. Visserligen visste man ju nästan att banen skulle vakna då vi satt oss men ändå.

Det va inte alls dumt. Visst vaknade Douglas, och visst gnällde han.........men vad gör väl det. Lite lätt påverkade av ölen och solen skynda vi sedan hemåt......

Hemma låg en fin present, en bok med massa fordon och väntade på Douglas. Det var hans mormor och morfar som skickat en namnsdags present.

Jag skriver en bok

Efter helgen har jag fått veta att en av mina bästa vänner har 3 internet sidor som hon går in på varje dag och en av dom är min. Så förlåt Bea, och alla er andra som är inte ofta att det va längesedan jag skrev.

Man får ju lite lätt ångest för att man borde skiva oftare. En annan sak man får ångest över är alla kort man tar som man aldrig sätter in i album. Jag har inte ens gjort ett bröllops album än, eller tagit en papperskopia från bröllopet eller ett kort på Douglas och satt upp på väggen. Borde ta tag i sådan nu när jag är mammaledig och har tid. Fast det är ju det som e grejen, det känns ju aldrig som man har tid över............

Dock så har jag ju den här, bloggen! Denna kan man skriva ut och göra till en bok! Så himla bra. Här skriver jag ju upp vad som händer med Douglas, vilka framsteg han gör, vad vi hittar på - och lägger dessutom upp bilder. Tror det kan bli riktigt kul att ha. Ska se till att skriva upp lite datum senare på saker som hänt under hans uppväxt så att jag har allt samlat.

Idag hade han öppnat nattduksbordet och plockat ut lite saker som låg i hans säng, nu när han skulle sova. För övrigt har jag haft en underbar dag på Nynäshamns havsbad och spa med tjejerna (fick detta i 30 års present). Vi har ätit brunch, simmat i bassäng, bastat med ansiktsmask på, suttit och relaxat, solat, och badat varmbad utomhus i solen. Så himla underbart. Å Douglas han har lekt med pappa hela dagen. När jag kommit hem och höll honom började han gråta. Min mamma sa det att de kan betyda att han först då fattar att jag varit borta och att han saknat mig. Jag tror att det var så.

Lyckat projekt

Har haft påsklov från bloggandet kan man väl säga. Men kände att nu va det dags att berätta vad som hände där med; trappa ner amningen och sova hela natten.

Det gick bra!!!

Kan nu meddela att Douglas bara ammas lite varje kväll, samt att han sedan 3 nätter tillbaka inte skrikit på hela natten (bara gnytt så jag har behövt att stoppa in nappen och klappa lite på honom).

Jippie!!! Hoppas nu att detta håller.

Linus bad mig just komma och titta på något sött, det var Douglas som stod upp i sängen och tittade ut genom dörren. Å vad hjärtat blir varmt när jag ser honom :)

Däremot fick jag underkänt av barnmorskan då Douglas inte hade gått upp så mycket i vikt sen sist, jag måste mata honom mer. Jag tycker inte att jag gör annat. Om 3 veckor ska jag tillbaka och redovisa läxan och väga honom igen. Så nu blir det till att mata, mata, mata.

I natt sover jag på soffan

Jag och Douglas är nere i Åsa och hälsar på. Det e hur mysigt som helst. I natt ska jag sova på soffan.............och mamma med Douglas. Hennes föräldrar sov med min Brorsan Oscar då han skulle sluta ammas och det funkade. Så hoppas, hoppas det funkar nu. Fortsättning följer.....

Vad håller ni på med?

Igår innan Linus gick till jobbet frågade han Douglas varför han hade vaknat så många gånger på natten. Jag tyckte mig höra Douglas svara ungefär såhär:

"Jag va lite sugen på att amma och ligga nära min mamma. Men när du ändå frågar så kan ju jag passa på att fråga er kära pappa och mamma vad ni håller på med? När jag var liten så behövde jag knappt säga ett knyst, så låg jag där bredvid mamma och fick gosig mjölk i mängder. Jag behöver ju inte ens slå upp ögonen. Men nu, nu ska ni hålla på att krångla och gå runt med mig och hitta på konstiga saker. Typ som att stoppa in nappen eller en äcklig nappflaska. Jag behöver ju skrika som in i helvete och bli helt blöt av tårar och svettig innan jag tillslut får mat. Vi verkar ju blir upprörda alla tre när ni håller på sådär. Kan vi inte bara bestämma att vi gör som förut, så att vi alla kan få lite lugn och ro på nätterna?"

You win Douglas - as always

Som jag skrev för någon vecka sedan så har vi börjat vänja av Douglas från att äta på natten. I samband med detta har jag också börjat att fasa ut amningen. De tre första nätterna gick det faktiskt ganska bra, fast det är klart att det var jobbigt. Sen blev Douglas sjuk, och då gick det sämre.........

Nu e lillkillen frisk och i natt skulle det tas nya tag. Vid 23:30 då jag just hade kommit in i en härlig sömn vaknade han första gången. Å skrek. Å skrek. Först fick Linus honom att somna om, trodde vi men efter 5 min va det dags för skrik igen. Jag gick runt en bra stund och försökte lugna honom men han bara gallskrek så att tårarna sprutade.

Uppgivet la jag mig i sängen och knäppte upp pyjamasen. Under den lilla stund från de att jag lägger ner honom till han får brösten slutar han alltid upp att gråta och blir lugn - nu vet han att brösten är nära.......uppgivet mumlar jag...you win Douglas - as always (vet faktisk inte varför jag mumlade på engelska)

Efter ca 10 minuter av snuttande ville jag verkligen sova. Jag drog försiktigt bort bröstet från honom och han började då att gapa lite och gny.........när detta händer vet jag att jag bara har ca 2 sekunder på mig att ge tillbaka bröstet eller ev stoppa in en napp (funkar dock inte alltid), innan han ställer till med en jäkla scen. Men eftersom jag inte hade någon napp inom räckhåll blev det att fortsätta amma..........så där låg vi ett tag till, till han till slut somnade in djupt, börjar snarka och släpper bröstet.

Helgen i bilder

Kom på att jag inte har lagt ut några bilder till mina senaste inlägg. Känner mig också allt för trött å seg för att komma på något fyndigt att skriva. Så jag lägger helt enkelt ut lite bilder från helgen som får tala för sig själv (ok en liten bildtext kan jag väl bjuda på). Håll till godo vänner:

Fredag morgon, Douglas gillar att rida på våra axlar.

Lördagsbad ;)

På födelsedagskalas hos "gammelfaster" Monika. Här i farfars knä.

Nu när han kan ställa sig upp är det de som gäller!!!

Söndag kväll. Douglas föredrar att äta på bok snarare än att läsa.

Förutom detta har helgen bestått av promenad i solen, fika med Douglas farmor och hennes Janne, inköp av bilbarnstol och mycket mys och bus - en riktig toppenhelg.

Inget träningspass

Förresten, jag har fått några kommentarer om att jag varit och tränat. Detta stämmer inte alls. Mitt inlägg som jag skrev för några veckor sedan om att jag varit och tränat handlade endast om en promenad med barnvagnen. Trodde ni skulle fatta detta. Är det någon/några fler som trodde att jag varit på ett riktigt träningspass? Kom igen våga erkänna!

Myspys

Jag gillar att pussa på Douglas. I morse när vi satt i soffan och jag hade pussat klart så gapade han stort och tog in min haka i munnen. Han brukar göra detta. Men idag kändes det som att han ville pussa tillbaka, att han ville säga - mamma, jag älskar dig också. Att han dessutom ljuda-de ma-ma-ma samtidigt gjorde ju tillfället inte mindre mysig!

Hjärnan på halvfart

När man är gravid och när man ammar så är det ju allmänt känt att man har svårt att fokusera på annat än fostret/bäbisen. Det är väll kroppen som är konstruerad så, att man ska ta hand om sitt barn i första hand – det klarar ju sig faktiskt inte utan än. Men jag undrar nu när denna ”gröt i hjärnan” går över och man börjar bli sitt gamla jag igen? En tjej i min mammagrupp sa att hon håller på att lära sig ett nytt språk men att det fortfarande är svårt att ta in saker…………och hon ammar inte.

Ett exempel på att hjärnan inte riktigt fungerar som den ska märker jag när jag hoppar in i hissen vid tunnelbanan/pendeln. Knapparna där är inte markerade som andra hiss knappar med siffror eller upp och ner. Nej där står det, plattform, tunnelbana, perrong, gångbro mm…….och jag behöver alltid tänka efter.

Fast det är klart när jag kommer tillbaka från mammaledigheten och ska bege mig ut i kollektivtrafiken kommer man ju inte åka hiss längre, så då kommer jag aldrig få reda på om det är ett ”gröt i huvudetfenomen”.

Vad gör du om dagarna?

Det är ganska ofta jag får frågan; vad gör du om dagarna. Tänkte skriva ner vad jag gjort i veckan, då detta har varit en ganska vanlig vecka.

Måndag: E trött, har inga planer på hela dagen. Men får ett ryck ganska tidigt och beger mig till öppna förskolan. Träffar Lotte där. Hänger med henne till Odenplan.........vi går dit genom Hagaparken. Äter lunch på Coffehouse by George. Lotte kollar på sulky, jag lagar min skötväska. Vi går nästan hela vägen hem igen.

Tisdag: Går ner till sjöarna efter lunch för att träffa mammagruppen för en promenad. Det är bara Madelene och hennes Adrian där. Vi går runt båda sjöarna. Frågar om hon vill fika efteråt men hon ska hem. Går hem.

Onsdag: Möter Lotte utomhus i solen, köper en latte och tar en liten promenad. Går upp till Lotte och lunchar. Sen går vi till öppna förskolan. E med på sångstunden.

Torsdag: Möter Daniel och Elise vid Näckrosens tunnelbana. Åker till Kista och går upp till Kids court. Lämnar tillbaka ett täcke och kollar runt på lite barnsaker. Så mycket saker man vill köpa....så lite pengar kvar på kontot. Möter upp Linus och hans kollega och lunchar. Planerar att gå hem men vi kommer inte så långt då trängen blir lite svår. Åker tunnelbana till Hallonbergen och går därifrån.

Fredag: Möter Emma och går till Sundbyberg simhall. Badar, Douglas bara älskar att bada! Han grabbar tag i Vikys badbyxor. Möter upp Daniel med och lunchar i simhallen. Sen går vi och tar en latte i solen, går till lekparken. Och sedan en promenad. Daniel träffar en kille som han mött på öppna förskolan, han hänger med.

Så det va min mammalediga vecka. Nästa vecka ska jag hänga med bla. Linda G, Linda Å. Kanske blir det lite våffelbuffe i Haga eller ett glas vin i solen....................om den håller sig kvar vill säga.

Nu har vi bestämt oss

Igår bestämde vi oss för att försöka få Douglas att vänja sig av vid att äta på natten. Vi har hört så många nu som bara bestämt sig att inte mata bebisen innan ett visst klockslag, och vips så på några dagar har man sig en bebis som inte äter på natten...........

Vi bestämde klockslaget fyra. Visst det kanske är lite tidigt för att räknas som morgon tycker ni, men det är bättre än elva, ett eller tre. Å så vill man ju gärna att det ska lyckas me.

Fyra dagar ska vi hålla på, och om det inte funkar på dessa dagar så ger vi upp (för nu). Linus ska ta han de mesta nu i helgen, sen tar jag honom.

I går kväll gick vi och la oss TIDIGT, med öronproppar (då grannen hade fest), som ett gammalt pensionärspar.

Hur gick det i natt da undrar ni nog då?

Jo första gången vaknade han till vid 11 tiden, då funkade nappen medan han fortfarande låg i sängen och jag kunde lugnt somna om, YES. Vid halv två uppstod samma frekvens. Efter det gick jag ut till soffan, nu skulle Linus ta över. Klockan två vaknar jag av att han skriker, ganska mycket, sen tystnar han, men jag har svårt att somna om. Jag ligger där med mina öronproppar och lyssnar efter min son. Efter ca 30 min kommer Linus ut, han har också svårt att sova. Så vi ligger i soffan och pratar lite. Lite spända på hur resten av natten ska fortlöpa. Tydligen vaknar han till 2 gånger till utan att jag hör nått. Vid halv sex skriks det på ganska bra, jag blir riktigt förvånad och glad när jag kollar på klockan, så går jag in till Douglas och matar honom! Halv sex, wow helt fantastiskt! Pigg på adrenalinet går jag upp med Douglas och leker lite, ser solen gå upp. Sen blir jag trött............och får då sova mer. Hoppas att han klarar sig bra utan mat i natt med, och det ska han ju, för det har vi bestämt. Har vi tur kanske han inte vaknar fem gånger på natten.

Hemmalagat

Måste bara berätta också att jag lagat en del mat till Douglas på sistone. Igår stod torsk med potatismos och blomkålspure smaksatt med vitlök, basilika och vitpeppar på menyn. Till efterätt hallon-, blåbär- och mangokräm. Douglas tyckte det va gott men det blev lite över, och det fick bli mitt mellanmål.

Idag skulle jag och Linus äta lax och couscous och då passade jag på att laga till lite mat till den lilla. Det blev då en gryta med lax, couscous, squash, morötter, paprika, lök, färsk timjan och vitpeppar.

Känner mig nöjd och stolt över matlagningen, Daniel som jag umgicks med idag sa att jag hade passat in på solsidan.

Har ni förslag på andra bra rätter för en 7 månaders?

Du bestämmer

När jag var hos doktorn för ett tag sedan så frågade jag om det var ok att vara ute och promenera när bebisen var förkyld. Gissa vad hon svarade? Jo: "det bestämmer du själv, det är du som är förälder och känner ditt barn bäst". Detta svar har fått mig att tänka efter lite. Det är så lätt som förstagångsförälder att man blir osäker och försöker att göra allt "by the book". Man läser på, man frågar vänner, mamma och barnmorskan vad man ska, får och inte får göra. Men många gånger vet man ju faktiskt bäst själv. Jag är nog en sådan mamma som försöker göra "allt som man ska", även fast jag blir tryggare och tryggare i min mammaroll. Många gånger tänker jag att det ska bli skönt om/när man får ett till barn, då man vet mer och kan vara lite mer avslappnad i sitt föräldraskap. Det "busigaste" som jag gjort som avviker lite från "by the book" som jag kommer på nu är att jag har börjat köpa burkmat som är från 8 månader även fast Douglas inte är riktigt så gammal ännu :)

Mogonpigg

Jag brukar anses som morgonpigg (ja förr, nu e jag aldrig pigg), men det är ingenting i jämförelse med Douglas. Han vaknar senast 6:30 oavsett hur många gånger han vaknat på natten. I morse vaknade han vid 5:30 och ställde sig och gungade på alla fyra emellan mig och Linus. Samtidigt som han gungade gav han ifrån sig ljudliga ljud. Det är lätt att man tycker det är lite jobbigt eftersom man själv är så trött, men det är också lätt att dra på mungiporna då han är på toppenhumör och som alltid alldeles underbar!

Förresten han ställde sig upp idag för första gången, klättrande i kökshyllorna hemma i köket hos Lotte. Ville bara få skrivit det så att jag har skrivit ner det någonstans, och för att jag är så stolt så att jag håller på att spricka förstås!!!

Motorisk tidig

Douglas är motoriskt tidig har barnmorska sagt :) Det låter väl bra. Efter den ordentliga förkylningen som han haft har han tagit ett väldigt utvecklingssprång och nu kryper han runt och håller på dagarna i ända. I helgen satte han sig upp (som ni ser på bilden nedan) för första gången. Det är så kul att se när han håller på men det är också lurigt för man kan inte lämna honom ur sikte en sekund. Han kryper runt och ska stoppa allt i munnen, dra i sladdar, riva ner saker, slå huvudet i saker, sätta sig för att trilla igen. Tänk vad man längtar tills att han skulle börja krypa, å nu e det ju nästan lite jobbigt. Kan tänka mig att det blir ännu "värre" när han börjar gå. Men gud vad jag längtar :)

Douglas är stor

Det är konstigt men ibland så slår det mig att jag är ju faktiskt mamma, som att jag inte riktigt fattat det ännu. Att Douglas är min och Linus son och att jag har fött honom och sen matat och tagit hand om honom dessa 7 månaderna. Han har växt en hel del, och med risk för att låta som alla andra småbarnsföräldrar - oj vad det går undan. Det va ju inte så längesedan han låg alldeles hopkurad på ens bröst som en liten groda........ Satt nyss och kollade igenom lite kort från BB - han e så liten :)

En styck nyfödd bäbis och en trött med överlycklig mamma!

Jag älskar Douglas

Jag älskar hans små läppar som ska känna på allt!
Jag älskar hans fingrar som leker med mina knappar när jag ammar honom!
Jag älskar hans skratt som är våldsamt smittsamt!
Jag älskar hans nyfikenhet som får honom att upptäcka nya saker!
Jag älskar hans små tår som gnisslar mot golvet när han kryper fram!
Jag älskar hans mage, som är så mjuk och pussvänlig!
Jag älskar hans envishet som hjälper honom att lyckas med det mesta han tar sig för!
Jag älskar hans ögon som bara är så vackra att man kan drunkna i honom!
Jag älskar att han liknar min man - för honom älskar jag med!

All tid i världen

Idag har vi varit inne i stan och lunchat med Daniel, Elise och Bea. Sen gick vi upp till jobbet för att heja. Vi blev kvar en stund, de andra droppade av en efter en för att gå tillbaka och jobba, men jag hade inte bråttom. Douglas somnade innan vi hunnit ner med hissen och sen så tog jag mig en promenad hem.

Så hemåt bar det, jag och Douglas - the day team. Man hinner tänka mycket när man har så mycket tid som jag har nu. Får det så svart på vitt när man är uppe på jobbet. Folk är stressade, några hinner knappt prata. Man vet ju hur det va själv när man jobbade, stress på morgonen, stress på jobbet stress hem och sen stressa för att få ut så mycket som möjlig av helgen.......

Men nu finns det tid, snarare är det så att det ganska ofta känns som att man har tid att slå ihjäl. Dagarna är så långa så man inte riktigt vet hur man ska fylla dom. Men fylls ja det gör dom av gos, lek, matning, blöjbytning, tvättning, fikning, promenader, matlagning osv

Jag ska försöka stanna upp mer och njuta av all denna tid! Idag stannade jag i hagaparken, blundade och vände ansiktet åt solen och lyssnade på barnen som åkte pulka ner för slänten. När jag kom hem lyfte jag upp Douglas ur vagnen och sniffade i hans hår och kände på hans mjuka fingrar. Tänk vad förunnad man är som får all denna tid med sitt barn. Och tänk sen bland jobbstress och dagishämtning vad man kommer se tillbaka till denna tid och känna vad bra man hade det, och framför allt - man hade all tid i världen.

En mamma på 30 år.............

Fick just gå in på inställningar och ändra min undertext på bloggen; en mamma på snart 30 år som bloggar om mammaledigheten, och ta bort "snart" - för nu e jag 30. Det känns faktiskt ok, ingen 30 års kris i sikte. Det är nog för att jag är så förbannat nöjd med livet, då jag har en underbar man, familj och vänner - och ja inte att förglömma en underbar son!!! Jag har faktiskt allt jag kan önska, ja det skulle väll vara att man köper ett hus då, och får en lite flicka så småningom som man kan ta på söta klänningar :)

Lägger in bilder från födelsedagen - har hört att en bild säger mer än 1000 ord.........

Frukost och paket i sängen. Jag fick jätte fina paket, i dessa ligger det massa lyxigt smink, en ansiktskräm och en hårblås med volymmunstycke! Douglas tyckte det var jättespännande med snörena förstås.

En andra frukost/brunch när mamma och pappa kommit upp från övernattningslägenheten. I denna frukost ingick en korv som hette "Lindqvistare", passade bra tyckte vi eftersom mamma och pappa heter det i efternamn.

På eftermiddagen/kvällen va det kalas och lägenheten va full. Douglas fick paket fast än det inte va han som fyllde år. Faster Jossan hjälper till att öppna paketet.

Ett lite gäng blev kvar och vi flyttade över till "soffdelen". Min pappa/ Douglas morfar skojar så Douglas skrattar högt.