Jag älskar hans små läppar som ska känna på allt!
Jag älskar hans fingrar som leker med mina knappar när jag ammar honom!
Jag älskar hans skratt som är våldsamt smittsamt!
Jag älskar hans nyfikenhet som får honom att upptäcka nya saker!
Jag älskar hans små tår som gnisslar mot golvet när han kryper fram!
Jag älskar hans mage, som är så mjuk och pussvänlig!
Jag älskar hans envishet som hjälper honom att lyckas med det mesta han tar sig för!
Jag älskar hans ögon som bara är så vackra att man kan drunkna i honom!
Jag älskar att han liknar min man - för honom älskar jag med!
torsdag 4 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
vem visste att du var en så poet, nu är jag tårögd igen, och har lite prestationsångest som inte skriver så vackra saker till Wilda : )
SvaraRaderafint skrivet gumman... och linda, det bor nog en liten poet i dig med ska du se :-)
SvaraRaderaOj va fint skrivet, bidde en liten tår här. Så känner man ju verkligen för sitt barn. Kram // Linda G
SvaraRadera