Istappar - mammalös

Det är helt otroligt hur mycket mindre egoistisk man har blivit sen man blev förälder. Låt mig ta två exempel.

För några månader sedan vad jag och Linus med Douglas hos barnmorskan. När vi var på väg ut från Solna centrum så ösregnade det, vilket Linus påpekade. Lugn sa jag vi har med oss regnskyddet till barnvagnen. Själv fick vi gå utan regnskydd hem och såg minst sagt ut som två dränkta katter när vi kom hem.

Och nu till de hemska istapparna och all snö som samlats på taken. Det gäller att hålla vagnen på bra avstånd från risk för snö och isras. Automatiskt så blir det väll så att man själv inte går där då, men rest tankemässigt sett är det ju barnvagnen där Douglas ligger som man tänker på och inte sig själv.

Dock tror jag inte att det hade varit särskilt bra alls om jag hade fått en istapp i huvudet och kolavippat. Då hade ju Douglas blivit mammalös, å det tror jag inte alls han hade tyckt om.