Ta tempen i smyg

Douglas är sjuk, stackarn. Sällan har man väl tyckt så synd om någon, som nu då ens egen lilla bäbis hostar och snörvlar.

Vi tror att han har feber, men kan inte så noga veta. Vår termometer funkar nämligen inte. Låt mig ta det från början. När Douglas nyss va född (och i viss mån även fortfarande) var Linus ansvarig för alla inköp. Då vi insåg att vi behövde en termometer skickade jag ut Linus att köpa en vanlig rumptermometer. Jag har hört att de ska vara bäst. Men hem kommer han med en fin, fin och dyr örontermometer.

Den såg ju bra ut, och det lät väldigt bra på beskrivningen. Ett pip skulle ljuda om man utfört testet på ett korrekt sätt. Piper det gör den, men temperaturen varierar! I ena örat kan den vara 2 grader kallare än andra.........den funkar med andra ord inte som den ska. Nu är det till och med så att de engångsplastskydd som man sätter på pipen är slut för att vi testat den så mycket, så nu kan vi inte ens försöka.

Riktigt förbannad kollade jag upp numret till kundservice till Braun för att ringa och klaga, men det va stängt.

Önskar att vi kunde köpt en rumptermometer, men Linus var bestämd. Han försöker för allt i världen att skydda Dougla rumpa, han tycker till och med att det är obehagligt att vi smörjer Douglas röda skärt. Men trots det tänker jag att köpa en rumptermometer nästa gång jag besöker Apoteket - om jag så ska behöva ta tempen i smyg.