Sista inlägget

Nu gör jag det. Jag har tänkt på det så många gånger, och äntligen får jag tummen ur. Det kanske inte blir så långt som jag tänkt mig, det kanske inte blir så bra som jag tänkt mig. Och tyvärr kommer jag inte alls att få med allt som hänt det senaste. Men nu skriver jag sista inlägget i denna blogg.


Jag önskar att jag kunde skriva som Alex Shulman, att Douglas inte själv valt ett liv i rampljus, att det är dags att avsluta bloggen nu då han börjar bli en lite människa och inte bara en lite bäbis som bajsar och äter. Men tyvärr, nedläggningen av bloggen beror helt på lathet. Sen e klart att jag får ju inte betalt för detta heller. Jag hoppas att ni har tyckt att det har varit roligt att läsa. Och jag hoppas också att jag, Linus och framför allt Douglas kommer att tycka det är roligt att läsa det jag skrivit sen.


Jag hade faktiskt tänkt att sluta skriva då jag skulle börja jobba igen, och det kommer ju att ske ganska snart. Jag ser fram emot att börja jobba. Jag trodde att jag ville vara hemmafru om ekonomin tilllät, men nej, jag har ångrat mig. Inte för att det inte har varit en underbar tid, för det har det, men snart e det dags att använda hjärnan lite igen, umgås med vuxna människor på dagarna, äta lunch utan att få köttfärssås i ansiktet och gå på toa själv.


Sen tar Linus vid, i början av oktober och är lite pappaledig, och i november börjar Douglas på dagis! Spännande! Jag trodde inte att jag skulle känna att han skulle vara redo för det, men nu är jag ganska övertygad att han kommer vara det.


Som sagt, lilla killen som nyss låg vid mitt bröst och ammade med slutna ögon har blivit stor! Han går................ja nästan springer fram. Han äter äpple. Han säger Vov-vov då han ser en hund. Han äter själv med sked (ok allt hamnar inte i munnen men ändå). Han har stark vilja och låter oss veta vad han vill, genom att peka på det. Han älskar att bada, i både hav, sjö och badkar. Han älskar att vara ute! Han blir ganska lätt rastlös då man är inne. Han tycker det är ok nu att åka bil. Han stannar upp med det han gör och kollar om det kommer en bil förbi lekparken. Hans hår har blivit långt och nästan krullar sig i nacken. Han gillar andra barn, även fast han kan vara lite hårdhänt mot dom. Han har 5 fina tänder och fler på gång. Han är en egen liten person, han är underbar och han är vår son.


Här kommer några blider sen sist. Håll till godo:

Jag och Douglas utanför kiosken i Gårsa Brygga en vacker sommardag!

Aramis, Aramis mormor Karin och Douglas på Aramis 2-års kalas i Åsa.

Vi skulle till standen, så Douglas borde varit glad tycker man.

Flygande i himelen blå.

Lek i sanden i Gårda Brygga.

Dougals fyller 1-år! Här öppnar han sitt första paket på morgonen.

Tårta! Med hallon som plockades i regnet tidigare på dagen.

Mamma får hjälpa till att blåsa ut ljuset.

Hemma i Stockholm. Douglas vattnar jordgubbarna.

Douglas är ute och går med sina bilar. Denna bilden tycker jag bara är så mycket DOUGLAS!!!

Sicken blås..................

Måste bara berätta om i morse.

Jag och Douglas låg i sängen och drog oss lite. Han börjar krypa lite på mig och får syn på att mitt linne åkt upp och visar magen. Med all kraft böjer han sig ner med ansiktet mot magen och blåser med öppen mun mitt över naveln så det uppstår värsta "pruttljudet". Gud vad jag skrattade. Han upprepade det minst 5 ggr

Undra vad han läst sig det ifrån....................:)

Douglas i Åsa

Nu e jag och Douglas nere i Åsa. Härligt!

Vi kom igår. Efter en lång bilresa var vi äntligen framme. Douglas blev serverad en persika från växthuset! Han tyckte det var himla gott. eftersom endast en var mogen ville jag själv smaka en bit från hans fat. Men när han fick syn på det så stoppade han in fingrarna i min mun för att ta tillbaka biten. Snacka om åpen..............

Det var lite svårt för honom att somna igår. Så mycket nya intryck, och nytt ställe. Från bilen satt han och kollade på bilar och lastbilar som vi körde förbi, å han peka å så "dä". På lunchstället i Ulrisehamn var det massa fåglar som blev föremål för hans intresse, pekandes, va det "dä, "dä". Imorse då han fått vlling och somnat om pekade han med fingret och sa tydligt "dä". Trodde först att han drömt. men då "dät" gick över i snarkning förstod jag att han pratat i sömnen. Undrar om det är vanligt för en så lite kille.

För han börjar bli en liten kille, och inte en bäbis längre. Han kan nästan gå. Han har faktiskt tagit några staplande steg.

Nu ska jag smyga in i rummet och gå och lägga mig, och hoppas att jag får sova en stund. För imorgon väntar det nya äventyr. Vi ska till stsnden, och då douglas är med är jag garanterad att jag aldrig får tråkigt och att det ständigt händer nya saker!

Douglas första midsommar!

Vi har haft en underbar midsommaehelg uppe i Kilafors!

Douglas trivdes bra. Kommer inte på något kul att skriva just nu så jag lägger in lite bilder:

På onsdagen när vi kom upp............nakenfisen :)

Midsommaraftons förmiddag. Douglas har fortfarande pjamas på sig!

Mor & son - midsommarfina. Å fin midsommarstång me.

Douglas badar i valpoolen han fått av farfar. Jag fick va med också :)

Min prins och kung - fråga är vem som e vem? Tobbe fyllde år på midsommardagen, varpå dessa fina kronor.

Douglas "badar" i sjön för första gången. Kompisen Elise e med. Å Bea och jag förståss.

Douglas CV

Douglas Gustav Simon Moberg

09-09-29-1991

Född i Varberg, tillbringat de första 9 månaderna i livet i Solna, numera bosatt i Hagbyhöjden, Åkersberga.

Är en kille på snart 11 månader som älskar livet och vad det har att erbjuda. På fritiden sitter jag sällan stilla. Ni finner mig säkras bitandes i någons tå eller draende i en sladd. Jag älskar att vara utomhus och sanslådan är en favoritplats.

Positiva sidor:

*Social och kontaktsöknade

*Sinne för detaljer

*Gillar att ha många bollar i lunften

*Ger nästan alltid 110%

*Tycker att nya utmaningar är livets sötma!
*Slutför oftast saker jag påbörjat - ger inte upp

*Uppfinningsrik

*Lättlärd

Negativa sidor:

*Kan ibland vara lite otålig

*Kan ha svårt att lyssna på andra

*Blir lätt lite arg då jag inte får som jag vill

För referenser kontakta min mamma (obs ring gärna några gånger, då hon kan ge en liten olika bild av mig beroende hur dagen varit............)

Kul på Lekiz

Idag har vi varit på Lekiz, en innomhuslekpark. Hade inga större förväntningar. Cecilia och hennes Vincent, som bor i området hängde på. Douglas tyckte att det va såååååååå kul!!!! Han fick krypa runt, klättra och härja!

Mötte en lite äldre kille i tunneln nedan. Först kröp han fram till honom så att det bara var ca 5 cm mellan deras ögon, när han stirrat en stung började han skratta och jaga honom.

Perfekt ställe för Douglas det här.........när vi gick hem tog det inte många sekunder innan han somnade i vagnen och nu ligger han där ute och sussar söt.

Låter bilderna nedan tala för sig själv:

Mammafika

Igår var det dags för min tredje "mammafika" för vår del, här på Hagbyhöjden. Varje onsdag klockan 10 samlas 10-20 mammor (ja igår va det faktiskt en pappa med, men han va inte kvar så länge) för att fika, gå husesyn hos varandra och skvallra lite.

Det är inte så noga om man inte vet vart man ska, om man går ut en stund innan 10 så är det bara att följa barnvagnskaravanen som alla ska till samma hus. Alla försöker få sina bäbisar att sova, så man i lugn och ro kan fika sen.

Igår bjöds det på nybakat bröd och tre olika nybakade kakor och munkar eller som man kanske säger här i Stockholm - cocostoppar)! Oerhört gott, och jag åt fast än jag egentligen inte borde........

Jag ska ha första fikat efter "sommaruppehållet" och det är ju inte annat än att man får lite prestationsångest. För bakas borde det, både bröd och nån kaka - helst från Leila bakar - kokbok. Hur ska man hinna med det, samtidigt som man ska duka, ställa fram fina blommor, städa hemma och koka kaffe, och jag glömde nästan ta hand om min livliga son.

Det är jättekul att få vara med och prata med andra i området, men det är också lite svårt att sitta lungt och fika. Douglas sover nämligen aldrig under dessa fikaträffar...han kryper runt och plockar blommor, drar i fötter, äter grus, pillar andra barn i ögonen, kryper ner för trappor...........med andra ord får jag hålla koll på honom mest hela tiden.

De flesta som är med på dessa träffarna har 2,3 eller 4 barn. Kanske är det därför det inte är så mycket fokus på barnen utan mest på fikat och pratet (som oftast inte rör barnen). Jag tänkte dock blåsa upp en pool med lite vatten till barnen när vi e här. Tror ni att det kan gå hem?

Vi får väl se om jag själv sitter där och fikar vant om några år med 3 eller 4 barn och pratar öppet och skvallrar medan barnet/barnen sover lugnt.............men ett tag till håller jag nog lite låg profil. Bör dock börja förbereda snart för fikat här.................man vill ju gärna imponera!